Vägsamfällighetens stadgar
2009-06-25 antogs nya justerade stadgar
2016-03-30 ändrades §5, styrelsen utökandes med en vice ordförande.
Du kan här läsa de till dags dato (2019-02-10) uppdaterade stadgarna i pdf-format.

Det svenska vägnätet
Det svenska vägnätet består av allmänna vägar och enskilda vägar. I slutet av år 2019 ingick i detta nät
 -      9 850 mil statliga vägar
 -       4 280 mil kommunala vägar och gator
 -       7 510 mil enskilda vägar med statsbidrag (varav 0,6 mil tillhör LEV)
 -     39 410 mil enskilda vägar utan statsbidrag
 -     Samt cykelvägar, broar, tunnlar, färjeleder m msom också r'äknas in I vägn'ätet
 (Som jämförelse: Avståndet fågelvägen mellan Smygehuk i Skåne och Treriksröset i Lappland är 150 mil)

De enskilda vägarna utgör den största delen av Sveriges vägnät. De väghållare som har ansvar för enskilda vägar är ofta en organisation, till exempel vägförening, samfällighets-förening eller vägsamfällighet och i vissa enstaka fall en enskild markägare.

Trafikverket betalar ut statligt driftbidrag till enskilda vägar bland annat för att vägen ska hållas öppen för allmän trafik och för att underlätta för boende och näringsliv i glesbygden. Drygt 23 000 väghållare får statsbidrag för att sköta enskilda vägar.

TRAFIKVERKET
Trafikverket ansvarar för statliga vägar, respektive kommun ansvarar för sina kommunala gator och vägar. Utöver det så finns det enskilda vägar som antingen är privata eller ägs av en samfällighet.
Du kan läsa mera på Trafikverkets hemsida
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Enskilda-vagar/

LAGEN OM ENSKILDA VÄGAR
Du kan läsa mera på Riksdagens hemsida https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag--1939608-om-enskilda-vagar_sfs-1939-608

LANTMÄTERIETS MALL ”STADGAR ANG FÖRVALTNING AV SAMFÄLLIGHET”
Du kan läsa mera på Lantmäteriets hemsida
https://www.lantmateriet.se/globalassets/blanketter/normalstadgar-for-samfallighetsforeningar.pdf

Varför har vi en vägförening?
 Webbmaster Jarl Jonsson försöker här ge svar på den frågan.

1.     Myndighetskrav
1.1   Allmänt om samhällets styrning

”Land skall med lag byggas” är ett uttryck omnämnt redan i de gamla svenska landskapslagarna. Det säger i korthet bara att landet inte styrs av en diktator utan av (skrivna, dokumenterade) lagar som författats och godkänts av riksdagen. Riksdagen består av ”valda ombud för Sveriges Folk” som tillsatts i demokratisk ordning genom allmänna val och riksdagsmännens huvudsakliga arbetsuppgift är just att stifta lagar - med vars hjälp landet styrs i önskvärd riktning. Lagar och förordningar omarbetas och anpassas ständigt för att möta samhällets ändrade krav.
Lagar finns för alla delar av samhället, t ex Mervärdeskattelagen, Värnpliktslagen, Lagen om anställningsskydd, Semesterlagen o s v.
Det finns dels lagar som reglerar den enskildes förhållande till Staten och dels lagar om medborgarnas rättsförhållanden gentemot varandra. De senare kallas civilrätt och är sedan gammalt indelade i ett antal balkar t ex Föräldrabalken, Ärvdabalken, Rättegångsbalken o s v.
Alla lagar gäller precis lika mycket och alla som vistas inom Sveriges gränser skall följa svenska lag.  Ingen kan säga att "Jag visste inte om att den lagen fanns ...", även ett nyfött spädbarn har rätt till sjukvård enligt Sjukvårdslagen. Omyndiga personer företräds av sin målsman/vårdnadshavare.

1.2   Jordabalken

Många av våra lagar har sitt ursprung i 1734 års lag som tillkom efter ett stort reformarbete inom bl a juridiken. Jordabalken är den del som innehåller centrala föreskrifter om köp, byte och gåva av fast egendom, arrende, hyresrätt, lagfart m m.
Fast egendom är jord. Alla mark- och vattenområden inom Svenskt territorium är indelade i avgränsade fastigheter, inmätta av behörig lantmätare och juridiskt fastställda. Alla fastigheter är förtecknade i ett fastighetsregister. Det nuvarande fastighetsregistret började gälla år 1908.
En fastighet är alltså ett mark- eller vattenområde med eventuellt tillhörande fastighetstillbehör (exempelvis byggnader, anläggningar, växtlighet och naturlig gödsel). En fastighet är alltså jord, inte ett hus i stan!
Egna, privata överenskommelser om fast egendom är rättsligt ogiltiga.

1.3   Lag om Gemensamhetsanläggningar

En gemensamhetsanläggning (lag 1973:1149) är en anläggning som är av väsentlig betydelse för flera fastigheter, t ex vägar, avlopp, elförsörjning, lekplatser m m. Gemensamhetsanläggningar inrättas genom beslut i en anläggningsförrättning (lantmäteriförrättning). I detta beslut ingår genomförande av anläggningen, delaktiga fastigheter m m. Kostnadernas fördelning för genomförande och drift anges med andelstal för de berörda fastigheterna.

1.4   Samfällighet

En samfällighet består av mark, anläggningar, rättigheter m m som gemensamt tillhör flera fastigheter (lag 1973:1150) och stadigvarande används, brukas eller är till nytta. Exempel på samfälligheter är enskilda väganläggningar, vattentäkter, markavrinning och liknande.

En fastighet ägs alltid av en fysisk eller juridisk person medan en samfällighet ägs av de fastigheter som har del  i samfälligheten. Ägd andel anges av det ovan nämnda andelstalet och följer fastigheten vid t ex ägarbyte. Ägaren till fastigheten har ett obegränsat och solidariskt ansvar för samfällighetens verksamhet.

Medlemskap i en Samfällighet är obligatoriskt, oberoende av om man vistas på fastigheten eller ej. Delat medlemskap är ej tillåtet. Ingen fastighetsägare kan säga ”jag vill inte vara med” eller ”jag har ingen bil så jag vill inte betala vägavgift”. Istället har alla nytta av att t ex räddningsfordon kan ta sig fram till fastigheten, det kan gälla vid t ex brand p g a åsknedslag, ambulans vid olycksfall och liknande.

1.5   Vägförening

En vägförening är en samfällighetsförening som bildats enligt 20§ i lagen 1973:1150

En samfällighetsförening är en typ av ekonomisk förening och skall ledas av en styrelse (normalt utsedd bland medlemmarna). Föreningen skall årligen upprätta Balans- och Resultaträkning samt ha en revisor som granskar förvaltning och räkenskaper.

2.      LEV policy

2.1   Allmänt om verksamheten

LEV är en seriöst arbetande samfällighetsförening, politisk och religiöst obunden och som strävar att arbeta i enlighet med och uppfylla alla legala krav.
Föreningens firma är ”Loddby Evalunds Vägsamfällighetsförening” men kallas i dagligt tal ”LEV”
Verksamhetsår sammanfaller med kalenderår.
I övrigt se föreningens STADGAR.

2.2   Medlemskap

Melemskap i LEV är alltså (enligt lag) obligatoriskt. Det är fastigheterna, representerade av respektive lagfaren ägare, som är medlemmar. Alla är lika mycket medlemmar, oberoende av fastighetens storlek, och har t ex samma vikt vid omröstning på föreningsstämma. F n gäller Lantmäteriets Inventering och Beräkning, ärende nr E07309, daterad 2009-04-07.

Avgiften till föreningen bestäms däremot av andelstalet  vilket fastställs vid en s k förrättning. Den senaste inom LEV genomfördes 2009. Andelstalen finns angivna i ovan nämnda inventering. Lantmäteriet tillämpar fastställda normer vid beräkningen av andelstal (t ex tonkilometermetoden). Exempelvis kommer den som bor på sin fastighet året runt och äger tre stora lastbilar troligen att få betala en högre avgift än den som endast är sommarboende. Bedriver man verksamhet på fastigheten, äger skog, har hyresgäster o s v, tas hänsyn även till detta vid bestämning av andelstalen.

Förrättning är en omfattande och kostsam procedur (100 000:- kronorsklassen). Det är dock inte ovanligt att man gör smärre justeringar av andelstal efter hand. Exempel kan vara ändrad verksamhet på en fastighet eller att en småhustomt uppdelas på två tomter. Vid behov av ändring tar styrelsen upp frågan för behandling.

Fastighetsregistret är en offentlig handling tillgänglig för alla och alla medlemmars namn framgår av denna förteckning. Tveksamheter kan uppstå om ägaren är en person med ”skyddad identitet”. LEV styrelse förutsätter att alla uppgifter enligt offentliga register är öppna och eventuella avvikelser måste meddelas och intygas särskilt av resp person till styrelsen.

2.3   Styrelse

Lagen föreskriver att det skall finnas en samfällighetsförening som leds av en styrelse. Lagen bryr sig däremot inte om hur denna styrelse väljs eller tillsätts, bara att den finns.

Normalt utses föreningens styrelse bland medlemmarna. Ledamöter väljs på två år på föreningens årsstämma. Uppdragen cirkulerar bland medlemmarna och är normalt ej arvoderade, endast direkta utgifter ersätts mot kvitto.

Stämman väljer ordförande och ledamöter. I övrigt konstituerar styrelsen sig själv, vilket innebär att ansvar och befogenheter tilldelas varje ledamot. Exempelvis kan en ledamot utses till sekreterare med ansvar att föra protokoll vid möten och informera medlemmarna, en annan utses till kassör med rätt att betala fakturor upp till en angiven beloppsgräns o s v.

Kan en styrelse inte väljas av eller bland medlemmarna kommer myndigheten (Länsstyrelsen) att tillsätta en styrelse, troligen i form av en tillfällig arvoderad konsult (ca 1000:- kr/tim). Kostnaden för en sådan konsult fördelas givetvis ut bland medlemmarna.

I och med att en person åtar sig ett uppdrag i styrelsen, godkänner han/hon även att namnet göres tillgängligt för medlemmarna via exempelvis protokoll från årsstämma och på hemsidan. För övriga personliga uppgifter, såsom privat telefonnummer, fotografi etc, måste separat godkännande meddelas till ordföranden, allt enligt GDPR regelverk.

2.4   Föreningens skyldigheter

Vid allt arbete strävar föreningen att tillgodose medlemmarnas gemensamma intressen och att följa gällande legala krav och bestämmelser.

Framkomlighet på vägar är en väsentlig del av infrastrukturen i samhället, det gäller såväl medlemmarna i samfälligheten som övriga som kan ha nytta av vägen. Om exempelvis bron vid Snöveltorp havererar har såväl de kringboende, räddningstjänst, totalförsvaret och liknande intresse av att kunna ta sig fram. Med jämna mellanrum inspekteras därför vägen av Trafikverket och resultatet meddelas i ett Tillsynsprotokoll, se exempel från 170921.

Som ersättning för att vi garanterar vägens framkomlighet får vi (LEV) därför bidrag från Staten (via väg- och fordonsskatter) och Kommuner (Norrköping och Söderköping). Dessa, för vår verksamhet väsentliga bidrag, skall användas till underhåll och utveckling av hela vägsträckan (se markering under fliken KARTOR). Bidragens storlek framgår av den ekonomiska redovisningen, exempelvis Bilaga 5 daterat 180324 under fliken PROTOKOLL.

Förbättringsarbetena på vägen ger bl a ökad åkkomfort och lägre kostnad för t ex snöröjning. Men det inbjuder även till högre hastigheter vilket många kringboende lagt märke till.

Enligt Vägverkets anvisningar är högsta tillåtna hastighet på vår väg 70 km/tim. År 2009 (se under fliken PROTOKOLL 090824) ansökte LEV hos Länsstyrelsen om sänkt maxhastighet till 50 km/tim. Denna ansökan avslogs. En vägförening kan dock pålysa en önskan om lägre maxhastighet och det har LEV gjort för våran väg. Resultatet är de fyrkantiga blå tavlorna vid t ex bussvändplan som anger maxhastigheten 50 km/tim. Notera att det är en max-hastighet, ingen önskan att någon skall köra så fort. Många barnfamiljer bor numera i området och det är alltid bilförarens ansvar att anpassa hastigheten till rådande förhållanden.

Föreningen ansvarar för "Vägområdet" som sträcker sig 2,5 meter utanför vägbanan på båda sidor och inkluderar då t ex diken. Dessutom ansvarar vägsamfälligheten för att det inom ytterligare 2 meter utanför vägområdet ej finns skymmande buskar eller liknande som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. En vägsamfällighet har rätt att kräva och utföra nödvändig röjning, men måste givetvis informera berörd fastighetsägare i förväg och samråda om åtgärden. För särskilt skyddsvärda inslag i flora och fauna kan särskilda hänsystagenden stipuleras.

Vägsamfälligheten, genom styrelsen, ansvarar för att gällande bestämmelser för vägområdet efterlevs.
Ingen får utan föreningens godkännande på egen hand uppställa skyltar, blomlådor, halmbalar eller andra farthinder inom samfällighetens vägområde.  Beslutar föreningen, på t ex en årsstämma, att en åtgärd skall vidtas är det styrelsens uppdrag att verkställa beslutet inom ramen för gällande regler, såväl trafikregler som t ex arbetsmiljöregler. Det senare kan gälla varningsskyltning vid pågående arbete, "saftblandare" på vägmaskiner och traktorer, skyddsvästar och reflexer på personal o s v samt naturligtvis information till medlemmarna. Följs inte reglerna och en olycka inträffar blir styrelsen ansvarig även om någon privatperson självsvåldigt utfört arbetet. Sådan är reglerna i Sverige. Någon kanske tycker detta är tillkrånglat i jämförelse med en del andra länder, men vi ska nog ändå mest vara tacksamma. Jämförande olycksstatistik talar här sitt tydliga språk.

Vägföreningen har ingen skyldighet att hålla reda på fastigheternas eventuella ägarbyten. Istället gör vi inom LEV så att den som den 1a januari aktuellt år står som ägare till en (eller flera) av fastigheterna enligt Fastighetsregistret dels erhåller KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMAN, dels får motta FAKTURA FÖR ÅRSAVGIFTEN. Eventuell justering av avgift till LEV, beroende på t ex försäljningsdatum m m, är en fråga enbart mellan köpare och säljare, detta lägger sig vägföreningen över huvud taget inte i och ger heller inte några råd eller anvisningar i dessa frågor.

2.5 Kommunikation med medlemmar

Kommunikation gällande allmän och löpande information mellan föreningens styrelse och dess medlemmar sker numera huvudsakligen via föreningens hemsida med adressen ”loddbyevalund.se”.

På särskild begäran från medlem kan löpande meddelanden även sändas per E-post och i undantagsfall via ordinarie postgång.

Ansvarig utgivare för hemsidan är sittande ordförande.

På hemsidan publicerar vi ej religiöst, politiskt, pornografiskt eller annat som kan uppfattas som stötande.

Vi strävar efter att uppfylla kraven på personlig integritet i enlighet med GDPR.

Material och uppgifter som ej längre behövs för verksamheten raderas efter hand. Undantaget är sådant som beskriver föreningens historia och utveckling, t ex under flikarna ”protokoll” och ”foto och bildarkiv”. Det är upp till var och en medlem att till ordföranden meddela om vissa personliga uppgifter, exempelvis ett fotografi taget vid underhållsarbete av vägen, skall rensas bort, beskäras eller på annat sätt ändras.

2.6 Vår förenings historia

1947 skapades "Enskilda vägen Loddby-Evalund gemensamhetsanläggning" med beteckning EV 384 U. Samfälligheten blev därmed berättigad till vägbidrag från stat och kommun. Bland delägarna valdes en styrelse till att sköta underhållet och administrera föreningen.

Innan samfälligheten bildades var Evalundsvägen en privat väg som sköttes av respektive markägare, utan någon ekonomisk ersättning.