Området där "vår
väg" går, mellan Loddby och Gamla Ö-vägen, var förr i tiden en
avkrok mellan de stora tätorterna Söderköping och vad som senare
blev Norrköping. Stora gårdar fanns visserligen, på kartorna
från 1650-talet är Loddby, Eversholm, Vrångsta, Evalund med
flera nämnda. Evertsholm finns omnämt redan 1260. Laxtorp är finns
med på karor från 1650-talet, se fliken KARTOR.
Mitt i området, mest avläget från de stora gårdarna, låg ett
antal torp varav flera var "soldattorp" som storbönderna
var tvungna att upplåta och underhålla. Soldattorpen var minimalt
tilltagna, låg ofta i norrsluttning och hade den sämsta jorden.
Men ännu fattigare var backstugusittarna. Deras "hus"
låg i en sluttning där man grävt sig in, en vägg utåt, ett hjälpligt
torvtak, en öppen spis eventuellt försedd med skorsten av tegel.
En av backstugusittarna i detta område kallades "Spelenisse".
Förutom att försörja sig på dagsverken på gårdarna omkring
underhöll han med med sin fiol (eller om det nu var dragspel)
på fester, bröllop eller då det var "dans bort i vägen"
för pigor och drängar.
Den 3 juni 1989 tog dåvarande ordförande
i vägföreningen Lars Evertsson på Loddby initiativ till en "torpvandring"
och vi var väl ett 15-tal personer från vägföreningen som
deltog. Vi besökte flera av de kvarvarande torpen, tittade på
lämningar av backstugor och de husgrunder som ännu finns kvar
uppe i skogen efter att dessa boplatser övergivits någon gång
kring förra sekelskiftet, kanske i samband med den stora utvandringen
till
Amerika. Vi fick klart för oss att vi bor på en plats med en
lång och viktig historia.
|